Peter Lodenius, journalist vid finlandssvensk Ny Tid, ger i boken ”en överblick över kampen mellan gårdag och morgondag i den muslimska världen”. Det är inte frågan om en vetenskaplig framställning, utan en journalistisk översikt om omfattande ämnet. Frågan lyder: kan islam och moderniteten passa ihop och på vilket sätt? (Kan islam moderniseras eller kan modernitet islamiseras)?
Nästan varje dag tar medierna upp något ämne i nyheter som handlar om islam och muslimer. Därför finns det ett starkt behov av en bredare kännedom om nutida islam. Lodenius behandlar ämnet journalistiskt utan strikta akademiska formkrav. Centrala källmaterialet består av ett omfattande sekundärmaterial och journalistiska texter.
Texterna (kapitel) i boken är ganska korta, de varierar mellan 2 och 20 sidor, men i genomsnitt 8 sidor. Texterna är av olika längd och kanske av olika ålder. Boken är avsedd för alla som är intresserade av islam, även om författaren säger att han skrivit den för att reda ut sina egna tankar (s. 220).
Rubriken för finska översättningen är bättre och klarare än rubriken i svenska originalet. Nutiden (nykyaika) är entydigt begrepp. I stället begreppet moderniteten kan man förstå, tolka och värdera på många sätt. Lodenius ger inte definition om modernitet trotts att den är nyckelord i boken. Han betraktar begreppet modern som västerländsk livstil och sekulär förvaltning, där religion och politik är avskilda. Modern betyder att man litar på förnuftet och demokratin enligt Lodenius.
Lodenius ger inte entydig agenda för modernismen inom islam. I stället teolog Ari Hukari i sin bok Islam kuvastimessa ger listan med 9 punkter (Hukari s. 90-91) om fundamentala frågorna inom nutida islam. Det är möjligt, att listan ursprungligen är gjord av Fazlur Rahman. Flera om dessa punkter diskuteras också i Lodenius bok mer eller mindre grundligt.
- Islam ska uppfattas som historisk företeelse/fenomen och som religion som utvecklar sig.
- Det behövs kontextuell teologi i islam. Varje tidsålder framföre nya frågor. Modernister har blivit bekymrad över stagnation och efterblivenhet inom islam.
- Stängda portar av ijtihád ska öppnas igen. Man kan hitta tankar och modeller också från Koranen för att modernisera utbildning och för att förbättra det ekonomiska livet.
- Relation till gudomliga lagen shari’a , särskild lagstiftning om familjen och hur folk organiserar sig politiskt. Man måste komma lös om bokstavlig tolkning av shari’a . Instruktioner om heliga kriget och slaveriet har varit lämpliga i forna dagar, men inte mera.
- Relation mellan gudomlig revelation och förnuftet. Hur vetenskaplig världsåskådning och islamisk tro kan passa ihop?
- Hur modernisera utbildning och uppfostran?
- Hur modernisera politisk system? Experimentet i Turkiet var en besvikelse.
- Mänskliga rättigheter.
- Kvinnors ställning och rättigheter.
Lodenius behandlar inte (eller ganska liten) punkter 1, 2, 5 i listan. En av de största bristerna är att Lodenius inte behandlar vad hände åt / inom islam mellan guldåldern och nutiden. Lodenius betraktar problemet av modernisering mestadels på arabvärldens villkor. Men det finns massor av muslimer också andra håll, t. ex. Marocko, Algeriet, Indonesien och sydliga delar av Ryssland.
Den islamiska världen har inte i sin historia genomgått reformationen och upplysningen i västerländsk mening. Därför är det svårt att hitta verkliga paralleller mellan västerländer och islamiska världen. Dock medeltida korståg och jihád i våra dagar framkallar likartade negativa associationer både hos muslimer och kristna, ömsesidigt.
Några viktiga och överraskande punkter hos Lodenius:
- Vid millennieskiftet uppgick arabvärldens samlade bruttonationalprodukt (BNP) bara till 604 miljarder dollar, som är lite större än Spaniens 509 miljarder, trotts en mer än 15 gånger så stor befolkning. (s. 33)
- De studenter med naturvetenskaplig utbildning har starkare dragning till islamism än andra, eftersom inom de exakta vetenskaperna finns en dragning till mekaniska lösningar (s. 222). Därför är det bättre att satsa mera om humanistiska och samhällsvetenskap. Dessutom, man kan ofta hitta negativ inställning till nya innovationer hos några konservativa kristna, t. ex. i lestadianismen.
- De intellektuella i den islamiska världen är vanligen mer religiösa än lekmannen (s. 98)
- Demokratisering av den islamiska världen ska medföra en stark frammarsch för islamisterna på kort och mellanlång sikt. (s. 114). Alltså, folket brukar välja och rösta fel där också!
- Shiamuslimer tillåter i Iran så kallade tillfälliga äktenskap som kan ingås för enbart en dag. Systemet liknar prostitution (s.123) Det försämras möjligheter i äktenskapsmarknader hos kvinnor.
- Shiamuslimer har rätt att dölja eller förneka sin tro vid hot eller fara enligt taqiyya-principen. (s. 203)
Lodenius har förmodligen koncentrerat sig till artiklar på engelska men samtidigt ignorerat t. ex. artiklar på franska och tyska.
Mohammed Arkoun, professor emeritus i Sorbonne, är väl känd om sina euroislamiska och postmoderna tankar. Yle radio 1 har presenterat hans tankar i serien "Europeiska inlägg" (Eurooppalaisia puheenvuoroja) för några år sedan.
Det har försökts klä manteln av reformatorn på många olika kandidater. T. ex. i serien "Inlägg från tredje världen" (Kolmannen maailman puheenvuoroja) berättade Liisa Liimatainen om
Mohsen Kadivar som "Luther för shiamuslimer" i Yle radio 1 29.1.2009. Iransk
Abdolkarim Soroush är enligt Lodenius "Luther för islam” (s. 98-102). Kadivar och Soroush betonar att det finns instrument för ändring och förbättring i islam, nämligen
ijtihád , juridisk omtolkning, dvs. att öppna dörren till ny tolkning där omständigheter förändras. Med
ijtihád kan man tänka att göra en intellektuell insats eller en ansträngning för att med sunt förnuft hitta lämpliga lösningar till nya problem och situationer som inte omfattas av Koranen eller
hadith(s. 225). Båda reformatorer (Kadivar och Soroush) hämtar delvis sina idéer ur
mutaziliter som är en gammal skola inom sunniter som undervisar att rationalism och religiös tro kan passa ihop.
I västerländska medier betraktas ofta kvinnor i slöjor och kåpor som fångar av det förflutna. Men å andra sidan – enligt Lodenius (kap. 12) - slöjan är en stark symbol i samhället, med vars hjälp man skapar gränser och söker efter autentiska och originella upplevelser. För det postmoderna är viktigt att vara äkta och originell.
Hukari i sin bok
Islam kuvastimessa presenterar några modernistiska tänkare inom nutida islam. Man kan inte hitta deras namn hos Lodenius, nämligen
Fazlur Rahman från Pakistan,
Farid Esack från Sydafrika och Mohammed Arkoun (ovan nämnd). Man kan fråga efter källor vilka Lodenius har använt.
För det första, man måste analysera noggrannt samhälle och dess frågor och problem; och för det andra, man måste söka skarp och ideal synvinkel ur heliga källor.
Lodenius bok är lätt att läsa och medryckande. Boken ger bra översikt om ämnet.
Kauko Puottula 2009
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti